Det tycks vara tämligen svårt att göra någon direkt terminologisk skillnad mellan de allmänna uttrycken "webbpublikation" och "publikationer online".
Med båda avses publikationer som är direkt tillgängliga på webben. Uttrycket "publikationer online" tycks förekomma oftare i officiella svenska sammanhang, visar träffarna i en Googlesökning.
Jag hittar inga direkta källor där man finner belägg för terminologiska distinktioner mellan uttrycken. En aspekt som kunde anläggas är tillgängligheten. Men jag tycker mig inte heller via Googlesökning finna någon skillnad, som skulle implicera att "webbpublikationer" oftare är avgiftsbelagda än "publikatiner online", eller vice versa.
Enligt lag om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare 3.5.1961/236, 1 § uddelas stipendier och stöd "årligen till författare och översättare, på grund av att böcker som de författat eller översatt tillhandahålls avgiftsfritt på allmänna bibliotek" (FINLEX).
Biblioteksstipendier och -stöd ansöks från centralkomissionens för konst nämnd för bibliotekstipendier. Ansökningsblanketter kan beställs från centralkomissionen per e-post tktinfo@minedu.fi
eller hämtas från flera platser. Ansökningsblanketten kan också utskrivas hos centralkomissionen för konsts web-sidor. Sista ansökningsdag är den 31.1.
Mer information på Internet http://www.taiteenkeskustoimikunta.fi/default.asp?WCI=wciFrames&strlang… , per e-post tktinfo@…
Den ursprungliga texten överensstämmer i hög grad med den här nedan citerade "Tuolla keinuu pieni pursi" av Mikael Nyberg.
"Tuolla keinuu pieni pursi, vasten tuulta ponnistain. Merimiesten mielet mursi, myrsky alloin raivokkain.
Onko heillä pelastusta? Onko lainkaan toivoa? Myrsky-yö on sysimusta, Mielet säikkyy pelosta.
Silloin nähdään vetten päällä, Hahmon kirkkaan liikkuvan. Purressansa miehet tääällä, joutuu kauhun valtahan.
Tuttu ääni lausuu heille: ”Minä oon, siis rauhaa vaan!” Sydämille järkkyneille, Uusi toivo tarjotaan.
Herran purteen astuessa, Myrsky taukoo, tyven saa.
Aamuruskon koittehessa, Venhe rannan saavuttaa."
Hittas i denna form på finska (nr. 293) i verket Hengellinen laulukirja 951-606-286-5
PÅ svenska hittas den i…
På Rikhardsgatans bibliotek fortsätter bokcirkeln igen på hösten. Den leds av Cecilia Eriksson . Det finns också en bokcirkel på Nifin. Arbis har också sin egen fungerande bokcircel.
Wikipedian ger information om trojanska hästen som faktisk stämmer:
http://en.wikipedia.org/wiki/Trojan_Horse
Homeros Iliaden slutar före den här händelsen, och den nämdes i Odysseen. Den främsta informationskällan är Vergilius Aeneiden. I Sång II sägs "I sidornas mörker placeras män som lotten har valt..."
Men varken Homeros eller Vergilius nämner inte hur många män "lotten har valt".
Jag har tre förslag, vilka innehöller grekiska myter i novellartad form:
Stiessel, Lena, Grekernas gudar och hjältar
Lindskog, Claes, Grekiska myter och sagor
Eva Hedén Grekiska sagor
Åtminstone en av upplagorna av Lindskogs bok, som har mycket använts i skolorna i Finland, hade brunt omslag. Kvinnohuvudet var dock inte Medusas. Men kanske någon av de här tre var den, som ni läste.
Även Alf Henriksons Antikens historier är lättläst, även om berättelserna inte är i novellform och boken innehäller också berättelser av antikens historia, inte endast gudasagor.
Hoppas det här är till hjälp!
Absolut komparation betyder att komparativformen uttrycker en lite högre, ganska hög grad av någon egenskap. I grammatikboken beskrivs den absoluta komparativen på följande sätt: en individ jämförs med en genomsnittlig norm. T.ex. en äldre herre har betydelsen en ganska gammal herre. Den relativa komparationen däremot jämför med något klart angivet, t.ex. den här herren är äldre än jag.
Självständiga adjektiv fungerar som huvudord: de unga, det bästa, blinda, de äldre.
Du kan använda olika grammatikböcker, den här informationen hittade jag i Erik Andersson, Grammatik från grunden, 1993.
Angående kosmetikens historia kan jag hänvisa till boken
"Susanne Ljungs stora bok om skönhet". Där finns ett inledande kapitel om antikens skönsvård. Här hittar du över 600 sidor kosmetikhistoria.Se gärna:
Corson, Richard
Fashions in makeup: from ancient to modern times
(London: Peter Owen, 1972. ISBN 0-7206-0431-1)
Fråga efter dessa på ditt närbibliotek.
Se även sminkets historia på nätet:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Smink
Biblioteket kan inte spåra upp enskilda personer, men vi kan ge dig nyttiga länkar och adresser, såsom t.ex.:
Befolkningsregistercentralen på adressen http://www.vaestorekisterikeskus.fi/
Du kan också vända dig till Åbo landskapsarkiv på adressen Aningaisgatan 1, 20100 Åbo och E-mail: turku@narc.fi eller göra en förfrågan till Åbo församling, Eriksgatan 1-3, 20100 Åbo med tel. 02-261 7111 (växel).
Magistraten i Åbo , Auragatan 8, 20100 Åbo ha en avgiftsbelagd adress-service med nr. 0600 01 000
Enligt Finlands grundlag 11.6.1999/731 – uppdaterad lagstiftning – finns det en paragraf för ämbetsperiod i följd.
54 §
Val av republikens president
"Republikens president utses genom direkt val för en ämbetsperiod av sex år. Presidenten skall vara infödd finsk medborgare. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd."
Inga förändringar kom till paragraf 54 i Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011, som trädde i kraft den 1 mars 2012.
Finlands grundlag 731/1999
http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731
Lag om ändring av Finlands grundlag 1112/2011
http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20111112
I boken Uusi perustuslakimme (2000), skriven av Antero Jyränki finns följande text (…
Här finns några böcker om Hegel och hans filosofi på svenska. Alla de här böckerna finns i Helmet-bibliotekens samlingar: http://helmet.fi/
- Hegel i urval / urval och översättning av Kurt Wickman (1973)
- De stora filosoferna / redaktör Otfried Höffe ; översättning Joachim Retzlaff ; fackgranskning Jan Hartman (1998)
- 20 filosofer / Gunnar Fredriksson (1997)
Och här några böcker på finska eller på engelska:
- Hegel : a very short introduction / Peter Singer (2001)
- Hegel : uskonnosta ja filosofiasta / Raymond Plant (2000)
Boken finns till exempel på Svenska Akademins Nobelbibliotek i Stockholm
http://www.nobelbiblioteket.se/web/nobelbiblioteket.aspx
Enligt informationen på bibliotekets webbsidor så kan också privatpersoner låna böcker ur samlingarna
http://www.nobelbiblioteket.se/web/Laneregeler.aspx
Jag har tyvärr inte lyckats lokalisera boken på Stockholms stadsbibliotek.
Du kan hitta länder som har undertecknad eller ratificerad ICC:s (International Criminal Court) stadgan här:
Courthttp://en.wikipedia.org/wiki/States_parties_to_the_Rome_Statute_of_the_…
Tyvärr verkar det som att dikten 'Kansa kalliolla' inte finns som en svensk översättning. Det finns i överlag förvånansvärt lite Leino på svenska. Enligt Eino Leino -föreningen har bara följande böcker kommit ut på svenska: Den unga kvinnan (Nuori nainen, prosa), Lyriskt urval (lyrik), Helkasånger ´(Helkavirsiä, lyrik) och Inför allmaktens anlete (Alla kasvon kaikkivallan, prosa). 'Kansa kalliolla' finns i diktsamlingen Ajan aalloilla som har inte blivit översatt till något annat språk. 'Kansa kalliolla' finns tydligen inte heller i lyriksamlingen Lyriskt urval. Alla översättningar är även väldigt gamla. Mer information är tillgänglit genom Eino Leino -föreningen och det Finska Litteratursällskapet.
Östermyra är inte eller har inte varit Seinäjoki-stadens, köpingens eller kommunens officiella namn. På webbsidor av Institutet för de inhemska språken skriver Mikael Reuter på artikel Officiella ortnamn så:
"Myten om att Seinäjoki skulle heta Östermyra på svenska är det också bäst att ta kol på – Östermyra är eller var en gård i Seinäjoki."
Artikeln kan man läsa här:
https://www.kotus.fi/sv/publikationer/sprakspalter/reuters_rutor_1986_2013/1988/officiella_ortnamn
En bok som heter "Segern vid Narva : början till en stormakts fall" av Margus Laidre (Natur och kultur, 1996) kunde vara nyttig. Boken finns i hyllan på Sollentuna bibliotek. Bibliotekets katalog finns i adressen:
http://www.sollentunabibliotek.se/webbopac/sv/
Du kan kan också hitta information om kriget vid Narva på Internet. Här finns några länkar:
http://www.smb.nu/svenskakrig/1700_1.asp
http://www.smb.nu/svenskakrig/1700_2.asp
http://www.smb.nu/pos/01/06_segern_vid_narva.asp
http://www.algonet.se/~hogman/slb_slag_2.htm#Slaget%20vid%20Narva%201700
Mannerheim hade flera hästar, t.ex. Käthy (Kate), Filip, Neptun och Andermann.
(se http://www.mannerheim.fi/13_erity/s_ratsas.htm ).
Napoleons häst hette Bijou.
(se http://www.napoleonseries.org/reviews/biographies/hamilton.cfm )
I detta fall rekommenderas Brages Pressarkiv i Helsingfors, som även kan kontaktas per post. Adressen är:
Riddaregatan 7 A 1
00170 Helsingfors
Arkivet är öppet vardagar kl. 9-16, onsdagar 9-18
Tel. 09-633342
Fax 09-667450
Arkivet kan även anlitas per e-post, post, telefon och telefax, varvid beställningar sänds till önskad adress mot en avgift för informationssökning och postning.
Se vidare:
http://www.bragespressarkiv.fi/index.html
