Biblioteket har inte något eget konto. Om man betalar in på stadens konto överförs uppgifterna inte till bibliotekets databas.
Du kan själv förnya dina lån i webb-biblioteket och du kan få ett eget lösenord från biblioteket.
Det är alltid bäst att vända sig till motsvarande lands ambassad. Turkiets ambassad finns här
i Helsingfors. Det är möjligt att ställa frågor och framföra sina åsikter. Kommunikation sker lättast på finska eller engelska.
Turkiets ambassad i Helsingfors:
Parkgatan 1 b A 3, 00140 Helsingfors
Tel. (09) 681 10 30
Fax: (09) 65 50 11
E-post: turkish.embassy@welho.com
Webbplats:, www.turkishembassy-helsinki.eu
Informationskälla:
http://formin.finland.fi/public/default.aspx?nodeid=17350&culture=sv-FI…
I många böcker berättar vetenskapsmän varför förälskar vi oss. Och när? Och hur? En av dem är Francesco Alberonis Förälskelse och kärlek från året 1979, som har blivit översatt av Barbro Andersson.
Han har en teori att förälskelsen och kärlek är en frigörelseakt, en undersökning av det möjliga och ett gemensamt projekt till ett aktivt och upplevelserikt liv. Sociologen Alberoni anser förälskelsen vara liksom historia: där finns livsglädje , berusning och rent av revolution.
En annan mycket intressant bok är Barbro Lennéer-Axelsons Kärlek från året 1979. Undertiteln om förälskelse och vänskap, svartsjuka och mognande kärlek berättar om innehållet.
En klassiker är Stendhals Om kärleken,som beskriver fyra olika slag av kärleken: den…
Du behöver ditt identitetskort eller pass om du vill få ett bibliotekskort i Helsingfors. Du måste också ha en adress i Finland men vi frågar inte efter bevis för adressen. Du kan bara berätta oss din adress i Finland och det är okej. Om du flyttar utomlands, du kan ha bibliotekskortet men du måste berätta oss din nya adress i utlandet.
Du kan läsa mer om bibliotekskortet: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastokortti/. Biblioteken kan ses här: http://www.lib.hel.fi/sv-FI/kirjastot/.
Peter Hoegs senaste bok har i svensk översättning utkommit i februari detta år, enligt förlaget.
Huvudstadsregionens bibliotek har en gemensam biblioteksdatabas, HelMet, här man kan se vilka nya titlar, som intresserar i nyhetsförteckningen:
http://www.helmet.fi/ftlist*fin
Biblioteken köper in medier, registrerar dem och utrustar dem för utlåning. Detta brukar gå snabbt! Kolla gärna:
http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html
Vichtis bibliotek hittas på:
http://vihti.kirjas.to/
Enligt befolkningsstrukturstatistiken 31.12.2013 finns det 13 kommuner som inte har en enda svenskspråkig invånare, och 16 kommuner med bara en person vars modersmål är svenska.
Vice versa: Det finns inga kommuner i Finland där inte en enda invånare skulle ha finska som modersmål. Sottunga har minst finskspråkiga personer (5 personer).
All den här informationen hittar du också på Statistikcentralens websida i databastabellerna inom ämnesområdet Befolkningsstruktur. http://193.166.171.75/database/StatFin/vrm/vaerak/vaerak_sv.asp
Det finns några böcker om dålig talkommunikation och dåliga relationer i familjen. Tyvärr är bara en av dem på svenska.
- Jag säger så här bara för att jag älskar dig : hur vårt sätt att samtala kan förbättra eller förstöra familjerelationer för hela livet / Deborah Tannen (2002)
- Lapsen ruumis puhuu vanhempien historiasta / Willy Barral (2009)
- Perhesalaisuudet : vaikenemisesta vapauteen / Sirkku Suontausta-Kyläinpää (2008, 2. p. 2011)
Alla de här böcker finns i Helmet-bibliotekens samlingar:
http://www.helmet.fi/search~S9*fin/
Textilfibrer presenteras utförligt på svenska i Nationalencyklopedins artikel. Nationalencyklopedin finns nu också på nätet:
http://www.ne.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1
Sök med textilfibrer som sökord, och sedan också med textilindustri som sökord.
En sökning på www.google.se ger också många intressanta träffar, bl.a. Naturskyddsföreningens sidor, se
http://www.snf.se/verksamhet/internationellt/textil/andra-textilfibrer…
Väldigt fina sidor med utmärkta bilder av textilfibrer finns det på några engelskspråkiga sidor:
1)http://www.e4s.org.uk/textilesonline/
klicka på Enter the world of textiles och sedan på Library
2)University of Southamptons sidor
http://www.soton.ac.uk/library/subjects/artdesign/fashionwebsites.html#…
Receptet ovan finns i Suomen farmakopea 6. uppl. Mixturan innehåller alltså blåbär, utspädd sprit, utspädd svavelsyra, ättiksyra och kamfert. Det är helt möjligt att det finns andra recept också. Och åtminstone andra länder hade olika innehåll till mixtura simplex, som kan hittas på nätet.
Patientens upplevelser är säkert undersökta, bästa uppgifterna får du i Terkko Navigator www.terkko.helsinki.fi Om smärta och lidande har det skrivits många böcker, när du slår upp i huvudstadsregionens mediedatabas Helmet på "smärta" får du t.ex. Linton, Steven James: Att förstå patienter med smärta 2021 och Wicksell, Rikard: Att leva med smärta : ACT som livsstrategi 2014. I skönlitteraturen har många författare skildrat personlig smärta både fysisk och psykisk, Radelid Björn (i flera romaner) Jersild P.C. Babels torn, Lundkvist Arthur: Färdas i drömmen och föreställningen, Cleve Anders; Lockbete, Styron William:I ett synligt mörker, Martin Mona: Svart is. Delblanc Sven: Livets ax, och Slutord, Valere Valerie: Mig lurar ni inte (…
I mitten av 1918 de socialdemokratiska lantdagsmännen hade med några undantag fängslats som revolutionärer eller mist sina mandat. Rumpparlamenten bestod endast av den politiska högern. Enligt Veikko Huttunens ”Kansakunnan historia 6: Täysivaltainen kansakunta 1917-1939” parlamenten hade 108 borgerliga medlemmar, som bestämde att parlamentens grundval var rättsgiltig. Parlamenten hade många viktiga och hastiga saker framför sig, därför funktionsduglighet var det viktigaste.
Den socialistiska sidan krävda ny riksdagsval, men den högern var rädd av socialistisk agitation. Den borgerliga kretsen också trodde, att nu var det möjligt att främja sitt eget intresse. Socialistiska suppleanter var inte ens alternativ på den där tiden.…
Det här låter som Chris Riddells Ottolina- (inte Ofelia eller Octavia direkt, men nära) eller Ada Goth -serie – eller möjligen en blanding av dessa två. De kan lätt blandas ihop eftersom de har många likheter (båda huvudpersonerna bor ensamma i ett stort hus och det förekommer alla möjliga djur i böckerna), och de är ju skrivna av samma författare, så kanske du har läst båda två och kommer ihåg detaljer lite här och där.
Här är en kort sammanfattning samt några kännetecken för vardera serie:
Ottolina bor ensam i ett stort höghus eftersom hennes föräldrar reser jämt runt världen för att samla olika slags intressanta föremål. Hon får dagligen besök av alla möjliga betjänter och hon har ett litet hårigt husdjur som heter Herr Hubb/Mr Munroe…
Jag försökte hitta något lättläst om ämnena du nämnde i Vasa stadsbiblioteks online katalog (address http://lib.vaasa.fi:8080/ ), men hittade tyvärr inte något lämpligt. Tidningen Mc-nytt känner eleven kanske redan till? Jag hittade nog några (rikssvenska) internet-sidor om motocross och enduro (http://www.svemoresultat.com/sektion/motocross/index.htm , http://welcome.to/swmotocross ), men där fanns inte heller mycket information om litteratur. På de svenska motorcykel- och snöskoterförbundets sidor finns namn på kontaktpersoner, som kanske skulle kunna hjälpa er vidare.
Enligt finsk-svenska ordböcker till exempel
"Har de vana på mat, så kommer de väl hem."
"Nöden driver hund(en) i band."
Speciellt vanliga och allmänt kända torde de inte vara. Åtminstone våra svenska arbetskamrater tyckte, att de är främmande.
Jag tror att den bästa källan att få svar på din fråpga, dvs. tal av Bush som du nu behöver, är att kontakta det nyorganiserade amerika-biblioteket American Resource center,som är beläget vid Helsingfors Universitets bibliotek (Bilioteket är öppet för allmänheten:
American Resource Center at the National Library of Finland
P.O.Box 15 (Unioninkatu 36)
00014 University of Helsinki
Finland
Telephone: +358-9-191 24048
Fax Number: +358-9-652 940
E-mail: arc@usembassy.fi
Hours: Mon-Fri 9-20, Sat 9-16 (Reference services: Mon-Fri 9-17)
Summer Hours: Mon-Fri 9-18, Sat 9-16
Med så få detaljer har jag tyvärr bara gissningar att komma med, men här är några förslag med bilder som du kan kolla ifall någon ser bekant ut:
Katthuset av Ib Spang Olsen (1968), pärmbild:
https://s1.adlibris.com/images/7556229/kattehuset.jpg
Olsens illustrationer tycks ha en gråaktig ton:
https://cdn11.bigcommerce.com/s-lfs7b9/images/stencil/1280x1280/products/1817/28738/Ib_Spang_Olsen6__72649.1596780383.jpg?c=2
Boken är tillgänglig i Vasa och Pasila:
https://finna.fi/Search/Results?lookfor=katthuset&type=AllFields
Gösta Knutsson: Pelle Svanslös-böckerna (äldre utgåvor, t.ex. Pelle Svanslös ger sig inte från 1972 som har svartvita illustrationer)
https://i.gr-assets.com/images/S/compressed.photo.goodreads.com/books/…
I dessa böcker finns information som berör ämnet:
Dyrssen, Eva: Magiskt ljus : om ljuskronor i Sverige (2002)
Karlsson, Lennart: Ljus i Guds hus, ingår i tidskriften Hemslöjden 1994:4, ISSN 0345-4649.
Granlund-Welander, Elsebeth: Lampor och ljusstakar (1972)
Sveriges kyrkor : konsthistoriskt inventarium, skriftserie utgiven av Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien, ISSN 0284-1894.
Malmström, Krister: Centralkyrkor inom Svenska kyrkan 1820-1920 : med en byggnadsantikvarisk inventering (1990)
På webbplatsen http://www.svenskakyrkan.se finns mycket information om svenska kyrkor och deras interiörer och arkitektur. Använd sidans sökfunktion och sök på t.ex. malmkronor eller ljuskronor.
